comfort and pain

Där stod han. Och mitt hjärta bultade hårdare och hårdare. Han tog några steg i min riktning, och nu kunde jag bara höra mina egna hjärtslag. Han sa mitt namn, och det lät som musik i mina öron. På något sätt lyckades jag svara på hans fråga, och sedan såg jag honom gå igenom dörren, och mina steg styrde mot den andra dörren. Men det där gjorde min dag så mycket ljusare.

Kommentarer
Postat av: evelina

<3



Sv, Så jäkla rätt Becca! <3

2010-12-09 @ 22:10:28
URL: http://evelinabengtsson.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0