låtsas hela livet

Fastän min buss är för liten för hans långa ben och han har träningar var och varannan dag och jag hör så dåligt vad han säger och att jag är nästan ett helt år yngre än honom så kan jag inte sluta hoppas. Att nästa gång han ler, då gör han det för mig. Det skulle fungera på något sätt, jag skulle hitta tid jag egentligen inte har. Allt för att få det att passa. och jag som skulle sluta skriva om honom

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0